stjärnglans
Never loose faith
De kändes bättre en jag trodde att de skulle göra,fint.
Hej alla fina !
För ca 2timmar sen gick jag o en personal ut då jag har en promenad jag får gå varje dag.
Men denna gången skulle de inte vara en vanlig promenad.
Vi gick upp till en gräsmatta med två 7manna mål som inte ligger så långt här ifrån och hade med oss en fotboll.
Så jag ställde mig imål o han sköt.
De kändes bättre än va jag trodde att de skulle göra.
Minnen kom tillbaka,på gott o ont.
Men de va härligt,att få röra på mig o göra något jag har tyckt så mkt om att göra.
Förut hade jag alltid en boll i händera eller vid fötterna,fotbollen va mitt liv.
O sen kom anorexin o tog allt ifrån mig.
Jag blev tvingad att sluta hösten 09.
Jag har blivit frågad många gånger om jag tänker ta upp fotbollen igen.
Men nej,de ska jag inte.
De känns inte rätt,de e något som va mitt allt,jag trivdes som fisken i vattnet.
Men när jag tänker tillbaka så fanns de även mkt som gjorde mig ont.
Fotbollen kommer alltid vara en del av mig,men inte hela mitt liv.
Men en stund med en boll i handen va skönt,bättre än jag trodde.
Gillar ni fotboll?
//Kram från J<3
11/3-08 Jag va prinsessan i mitt liv
(hittade bilden på min hårdisk här om dagen o blev både glad o ledsen)
13åriga jag va en tjej som älskade livet.
Hatade att ha tråkigt,de skulle alltid vara liv o rörelse.
Med fantastiska vänner o en underbar familj hade jag allt jag kunde önska mig.
ett aktivt liv ,va målvakt i göteborgs bästa lag i min ålder,umgicks med vänner förjämnan,gick i musikklass o hade de mer än bra.
Livet va kul,jag älskade mig själv o gjorde allt jag tyckte om att göra.
Njöt av gottigheter.
Va alltid mig själv för jag va ju bra som jag va.
Jag va inte klassad som en av "de coola" o inte heller som en av "de töntiga", jag va något där i mellan,o där trivdes jag.
Jag tror inte att jag förstod hur bra jag egentligen hade de.
Jag som hade allt, hur kunde de rasa? hur kunde allt bara börja gå utför nästan exakt 1år senare?
jag förstår verkligen inte..
va hände? va fick mig att känna att jag inte längre dög? att jag inte längre va bra som jag va?
va fick mig till att se de jag inte hade ,allt jag inte va istället för att se allt jag hade o allt jag va?
va fick mig att sträva efter perfektion när jag redan hade allt jag kunde önska mig?
Va fick mig att se något som inte stämde ihop med verkligheten i spegeln?
hur kunde jag välja bort allt de jag hade älskat?
ätstörningen o de dåliga måendet tog över.
Jag började sträva efter att vara lika fin som alla andra.
Bli lika vacker som dom.
För då skulle jag känna mig älskad igen.
Bara lite smalare så skulle allt kännas bra.
Prata lite mindre o dra mig lite tillbaka så skulle allt bli bättre.
Ta vara på er själva o se till allt fint ni har i ert liv.
Se hur fina ni är.
Om ni inte kan se till de stora hitta dom små sakerna som får er att le,att känna tacksamhet.
de kan va allt från att solen skiner,att ni träffar en fin vän,att en främling ler mot dig när den går förbi osv.
Se till de ni har o inte de ni inte har.
De kanske inte alltid är så lätt men de e värt ett försök,right?
Livet blir så finare då.
Hoppas ni har de bra.
O kom ihåg DU är värdefull o älskad för att du är just,du!
//kram från J<3
Jenny, 17
